Nu har det släppts en amerikansk trailer för Hayao Miyazakis senaste verk -  Ponyo.

Klicka här för att se trailern

Filmen följer en pojke vid namn Sosuke och hans kompis, en guldfisk vid namn Ponyo som vill bli människa

Trailern är för den dubbade version med röster av bland annat Cate Blanchett, Matt Damon och Liam Neeson. Den dubbade versionen av filmen har med tillstånd av Ghibli och Miyazaki blivit lite modifierad för att passa en västerländsk publik. Dvdn kommer dock innehålla originalversionen med undertexter är det sagt. Förmodligen lär väl vi få den modifierade versionen även här i Sverige så det blir att vänta på dvdn för min del. Jag gillar inte dubbningar.
Filmen har biopremiär i USA 14:e augusti

First Squad är en animerad film som är löst baserad på några sovietiska propagandanoveller och blandar riktiga slag från andra världskriget med spekulationer om övernaturliga enheter på både tyska och ryska sidan om slagen. Filmen kretsar kring en ung psykisk tjej som måste ta hjälp av sina döda vänner för att slåss mot de sen länge döda korsriddare som nazisterna tagit hjälp av.
Bakom filmen ligger ett par ryssar, men den animeras av japanska studion Studio 4ºC.

jag tycker detta låter som att det kan bli en väldigt underhållande film. Den är ju dessutom snyggt gjord! För några dagar sedan släpptes även den fulla trailern.

Klicka här för att komma till trailer

Den nya CG-filmen har varit under produktion ett tag, och nu har det släppts en liten teasertrailer för den. Astroboy har aldrig riktigt fångat mitt intresse, men kanske kan denna bli något. Trailern visar inte så mycket av själva filmen egentligen utan visar mest upp huvudkaraktären.
Bland röstskådespelarna finns Nicolas Cage, Donald Sutherland och Freddie Highmore.

Klicka här för att komma till trailern

Som lite kuriosa så ska den ursprungliga Astroboy-serien från 60-talet vara den första som visade upp den stil som numera är anime.

Code Geass följer Lelouch Lamperouge, en exilprins från riket Brittannia. Serien tar sin plats i en alternativ värld där Brittannia härskar en tredjedel av världen och har erövrat Japan, där större delen av serien utspelas.
Lelouch studerar på en privatskola i Japan under en falsk identitet och lever i exil med sin blinda och rullstolsbundna syster Nunnally. På vägen tillbaka till skolan efter att spelat en match Schack hamnar han mitt i en strid mellan regeringstrupper och en motståndsrörelse och det är här som det hela rullar igång. Efter att ha råkat frita en kvinna (vid namn C.C) som befann sig fångad i en kapsel som rebellerna stulit får han av henne en kraftfull förmåga kallad Geass, som gör att andra personer lyder hans order så länge han har ögonkontakt när han delar ut dem.

Med sin nyvunna kraft bestämmer han sig för att krossa Britannia och ta ut sin hämnd på kejsaren som inte skyddade Lelouchs mor från att dö och förkastade honon och systern. Under den hemliga identiteten Zero tar han över motståndsrörelsen och döper om dem till ”The Order of the Black Knights”. Med hjälp av stulna Knightmare Frames, Kraftfulla mechs, bekämpar de Britannias styrkor i vad rebellerna tror är en kamp för frihet och rättvisa, men Zero har andra planer som han håller för sig själv.

Bland de andra karaktärerna i Code Geass ser vi barndomsvännen Kururagi Suzaku som nu jobbar för regeringen och är Zeros motståndare men Lelouchs vän, Systern Nunnally, Kallen som är med i hans klass och i Black Knights, C.C som gav Lelouch hans kraft m.m.
För det mesta är serien en actionserie med fokus på Zero och upproret med lite humoristiska inslag inbakade här och var, men det finns en del avsnitt som mer eller mindre nästan helt bygger på komedi och utspelar sig på skolans område under festivaler, där det t.ex. ska slås rekord i att baka stora pizzor. Det kan tilläggas att Japanska Pizza Hut har varit med och sponsrat serien, så alla pizzakartonger som dyker upp här och var är från Pizza Hut.

Code Geass är en intressant serie och oftast vill man se mer efter att man har sett ett avsnitt, delvis pga att det ofta är en cliffhanger i någon form i slutet på avsnitt, men även pga att det är spännande. Man vill se vad Lelouch/Zero hittar på för att lösa situationen. Serien är dock inte fri från svackor och vissa avsnitt under säsong 2 kändes som att de kanske inte tillförde så mycket. Men överlag håller både handling, actionscener och animation en rätt skaplig nivå och jag uppskattade denna serie.

Betyg:

Production I.G (Ghost in the Shell bland annat) jobbar på en helt 3D-animerad film vid namn Hottarake no Shima tillsammans med Fuji Television Network.

Den nuvarande engelska titeln för filmen är ”Oblivion Island: Haruka and the Magic Mirror”. Filmen handlar om flicka vid namn Haruka som upptäcker vart alla minnessaker och föremål från vår barndom hamnar. Hottarake No Shima kommer innehålla varelser från en annan dimension, som samlar in alla dessa små föremål som glöms bort när vi träder in i det vuxna livet. Föremålen används för att bygga deras egna stad, Oblivion Island.

Filmen verkar intressant och det ska bli intressant att se den när den väl kommer. Den planeras att släppas i Japan sommaren 2009 så det är ett tag kvar.

Källa: www.animenewsnetwork.com

För sisådär 25 år sedan kom den första Macross serien. Här i sverige fanns den förr att hyra under namnet Robotech, med andra ord, den amerikanska omklippta varianten av serien. I år var det dags för en ny Macross serie att släppas.

Serien utspelar sig ombord och kring koloniflottan Frontier och kretsar i huvudsak kring Alto Saotome, Ranke Lee och Sheryl Nome. Ett viktigt tema i denna såväl som tidigare serier är kärlek och dessa tre personer befinner sig i ett litet triangeldrama. Sheryl en välkänd popidol som kommer till Frontier under en turne mellan de olika kolonierna. Ranka är en unge tjej som drömmer om att bli en känd sångerska och vars stora idol är Sheryl. Alto i sin tur är en student som drömmer om att bli pilot och som blir indragen i ett krig mot en insektsliknande fiende vid namn Vajra. Dessa tre personer möts lite av en slump och Sheryl och Ranka blir rivaler om hans kärlek samtidigt som Sheryl uppmuntrar Ranka i hennes strävan att bli artist men även där blir det rivalitet mellan dem. Relationerna i serien är inte helt okomplicerade.
Även kriget mot Vajra har en viktigt roll i serien och därmed hektiska rymdstrider med mechas (avancerade krigsmaskiner, kort och gott). Även här kan de huvudsakliga farkosterna växla form mellan stridsflyg och robotform (Battroid). Till en början framstår kriget inte vara mer komplierat än människa mot utomjording men vartefter så växer en mer komplicerad komplott fram där även seriens nyckelpersoner visar sig spela en stor roll.

Eftersom det är 25 år sedan den första serien hade premiär så det är det även jubileumstider och denna serie är i stora drag lite av en hyllning till den. Det finns flertalet likheter både i handling såväl som karaktärer och relationer. Till exempel Ranka är i likhet med första seriens Minmei en smått omogen karaktär med drömmar om att bli känd. Det finns även referenser till de tidigare serierna. Speciellt till Macross Zero som har en hel del större referenser i Frontier. T.ex. spelas det in en film här om händelserna från den serien.

Till en början var jag inte så överdrivet imponerad av serien men den växte för varje avsnitt och fångade in mig. Frontier bjuder på en hel del hektiska strider mot fienden och en intressant handling med en komplott som blir mer och mer tydlig ju längre in i serien man kommer, allt blandat med lite humoristiska stunder då och då. Triangeldramat mellan seriens tre huvudpersoner spelar en stor roll och utförs på ett intressant sätt även om det stundtals känns som att det inte rör sig framåt. Serien har vissa sänkor men överlag håller den en bra kvalitet både gällande handling och animation. Även soundtracket fastnade jag för, som är en blandning av dels Sheryl och Rankas poppiga låtar och dels instrumentala lite smått pampiga melodier som stundtals påminner om musiken från Pirates of the Caribbean.

Betyg:

Ibland blir det så att man ser en film utan att riktigt veta varför. Detta är en sådan. Jag har sett en trailer för den för i början på året vill jag minnas, men har ett vagt minne av att jag vid den tiden inte kände mig så överdrivet intresserad. Andra filmer lockade mer vid det tillfället istället.
Men så blev det sig ändå så att jag såg den, och det visade sig vara ett bra val. Filmens huvudperson är Makoto, en lite pojkaktig tjej som går sista året i skolan. Tillsammans med sina två kompisar, Kousuke och Chiaki spenderar hon eftermiddagarna med att kasta boll.

Precis som titeln antyder så har tid en viktigt funktion i denna fil. Eller snarare ”tidshopp”. Makoto utför en dag sysslor på skolan när hon hittar ett litet objekt som påminner lite om en valnöt till utseendet men är i själva verket en pytteliten maskin som tillåter just dessa tidshopp.

Man har vid den punkten blivit presenterad för alla huvudpersoner och filmen sätter nu igång på riktigt. Till en början har hon ingen aning hennes nya förmåga och man får följa henne genom upptäckten och när hon klurar ut hur det hela fungerar. Till en början är det för henne bara ett nytt sätt att roa sig på. T.ex. använder hon det för att tillsammans med Chiaki och Kousuke spendera en större mängd timmar på karaoke. Men vartefter börjar hon se andra sidor av användandet av hoppen.
Deras vardag förändras gradvis och hon gör vad hon kan för att behålla det som det har varit, med konsekvensen att hon försätter sig i en situation där hon inser vad hon istället går miste om. Och det är ungefär här som hon kommer fram till att hon har ett begränsat antal hopp kvar. Kommer de att räcka för att rätta till visa saker?

“The Girl Who Leapt Through Time” är en sevärd film som de flesta borde kunna uppskatta. Jag började kolla på filmen utan några större förväntningar och blev positivt överraskad av den. Med humor och lite känslor flyter historien på och känns aldrig upprepad trots flertalet hopp bakåt i tiden.

”Acceptera det som sker” kanske är ett bra sätt att sammanfatta filmens sensmoral.

Betyg:

Eftersom jag gillar både anime och datoranimerade filmer, så var Vexille en av de filmer jag sett fram emot i år. Den var dessvärre lite av en besvikelse. Helt ok film. Snyggt gjort. Dock lite klumpigt animerad här och var. Människorna rörde sig lite stelt stundvis. Människor är dock rätt svåra att animera korrekt, men trots det så finns det filmer där animeringen gjorts bättre.

Vexille utspelar sig i framtiden och världen har gjort stora framgångar inom robottekniken. Detta leder till rädsla för den nya tekniken och FN inför begränsningar för den. Japan ogillar detta och inför en total isolering. Tack vare ett energifält går det inte ens se vad som pågår med satellit.
Tio år senare börjar det hända lite saker och en grupp soldater sänds för att infiltrera Japan och se vad som pågår. Väl där går allt åt helvete och saker är inte alls vad de hade kunnat tänka sig.

Filmen var sisådär en timme och femtio minuter men det kändes som att den gott kunde ha varit en halvtimma kortare. Storyn kändes inte riktigt fullt så utarbetad för att kunna fylla upp hela filmens speltid. Som sagt en helt ok film, vissa stunder var den faktiskt rätt spännande och fångade verkligen intresse, men det räckte inte hela vägen. Det känns nästan lite som att de fokuserat på actionscenerna och klämt in resten som utfyllnad.

Betyg: